ElinBelin

Är d någon som kan tänka sig hur d är att inte få träffa sitt barn när man vill??
D är säker många som kan d, men just nu känner jag mig ensamast i världen med det.
Kan oxå erkänna att d är till viss del mitt fel att d är som det är, men jag tycker att jag har gjort ett ganska bra jobb med att "rusta" upp mig själv igen. Jag blir så DJÄVLA förbannad på en viss person, HM, vi kan kalla honom REGERINGEN, när han nekar mig tilll att ha min barn hos mig lite mer än vad jag har nu (Min son bor för tillfället varannan vecka hos mig och varannan hos sin  farmor o farfar,, vilket jag kan tycka e lite konstigt när han har en fullt fungerande pappa, i vissa lägen ivf=)...). Jag vill alltså att min son Max ska vara hos mig mer än bara varannan vecka, kanske 2-3 dagar mer, men då säger REGERINGEN blankt NEJ, jag förstår inte hur han kan säga nej tilll något sånt.
Jag blir så jävla ledsen varje gång jag tar upp d med honom, d känns liksom som om han inte vill att jag ska ha Max hos mig mer än vad jag har, att han tycker att jag är en dålig mamma eller nåt (vilket jag kanske har varit i vissa avseenden, men jag har faktist och håller fortfarande på att bättra mig som person)
Jag känner mig så jävla värdelös och misslyckad, d är som att d inte spelar någon roll vad jag gör eller hur jag gör eller beter mig så kommer jag aldrig att få ha max mer än vad jag har..


Finns inget mer att säga, mina ord är slut...................

Det är så svårt att se att du aldrig blir min,, tror jag är lite sjuk i själen just nu. Konstigt att man kan sakna nåt som man aldrig har haft, inte på riktigt ivf.. Hm, mycket märlkigt..
FAst d är ganske skönt ändå, känner mig fri på något vis,, nu när jag inte har träffat eller pratat med dig på flera månader,,.Vilken tönt jag är,, sluta nu Belinda... BLÄ::....


 NÄP, NU ORKAR JAG  INTE MER,,Ska nog gå o laga lite Mat.. TJIP;